måndag 1 september 2014

Last day in Delaware

Några dagar innan jag skulle tillbaka hem igen hade jag ett "Going away party" för de som ville komma. Först med både familjer och vänner med lite mysig grill och de som inte kunde komma till festen som höll hus lite senare kom på eftermiddagen för att kunna säga hejdå. Det var en hel del människor som kom och det var lite blandade känslor. Vi hade kul, käkade god grillad mat som Jacks pappa Jim hade lagat (vi höll till i deras hus) och spelade musik. Sen när alla föräldrar hade gått hem satte den riktiga festen igång i deras källare. Spelade beer pong och hade bara as grymt! Det började bli lite sent och folk gick hem lite då och då, så jag fick säga hejdå till mina vänner i omgångar vilket var väldigt påfrestande! Jag sa hejdå, grät, fick samla ihop mig, sätta på ett leende och gå tillbaka in till mina gäster. Jag hade hållt mig ganska bra med tårnarna när de först människorna hade gått, men den var det dags för två av mina närmsta att gå hem... Maddie och Noah.. Jag fick ett fint armband av dem och tårarna började forsa. Det var så jobbigt att säga hejdå till dem eftersom jag träffat dem nästan varje dag i ett år, vi hade både haft klasser, kör, fieldtrips, myskvällar och många stunder tillsammans.


Men till sist kom den dagen som jag länge hade velat undvika. Jag hade städat ur mitt rum och packat ner allting i min resväska. Det var en heldel som jag var tvungen att slänga som jag inte fick med mig. Jag stannade uppe hela natten utan att komma hem och sov inte en blund på hela natten. Jag spenderade min sista natt med Eric och med mina bästavänner hos Jack. Innan det var dags för mig att gå hem från Jack så stod vi alla i dörröppningen och kramades om gång på gång. Ingen av oss ville att jag skulle gå. Så säger Rudy "We should give you something so you can think about us everyday" och helt plötsligt börjar alla ge mig några av sina personligheter. Jag och Amanda bytte örhängen. Rudy gav mig sitt hårband som han alltid hade och en nyckelkedja. Chris tog av sig sin tröja och gav till mig. Deonte och Jack gav mig sitt skolID och jack sprang även upp för att hämta något mer. När han kom tillbaka hade han två plastarmband på sig där det står I LOVE BOOBIES på och alla bara frös till... tydligen så var det en mycket speciell gåva, armbanden var helt utanvända för han har haft på sig de varje dag i hur länge som helst haha!
Helt plötsligt hade jag en hel låda med saker och minnen. Tillslut var jag tvungen att vända mig om och gå. Vi kramades en sista gång, med tårarna rinnandes och jag gick ut ur huset. Solen var påväg upp och ingen förutom jag som gick på gatan var vaken. Man har hört att hjärtesorg är den värsta slags sorgen, och det kan jag intyga. Jag har aldrig gråtit så mycket som jag gjorde den natten och morgonen, och jag vill aldrig göra det igen.
En timme senare kommer mamma och pappa och hämtar upp mig. Jag packar ihop mina grejer, säger hejdå till värdfamiljen och sätter mig i bilen. Jag tittade bak och såg hur vi lämnade mitt hus och mitt område och körde bortåt. Jag grät hela bilfärden till New York.

Jag trodde inte att det skulle vara så svårt att lämna som det var. Det var inte bara ett ställe där jag hade lärt känna nya människor, utan det var min vardag och mitt nya hem. Det tog ett bra tag att anpassa mig till livet hemma i Sverige igen. Jag tänker fortfarande på mitt liv i Usa och på mina nära och kära jag har där flera gånger varje dag. Jag saknar verkligen allting jätte mycket. Men samtidigt så är jag så jävla glad över allt jag har fått vara med om så allt känns värt det på något sätt. Det är absolut någonting jag skulle valt att göra 1000 gånger om!








torsdag 28 augusti 2014

Mamma och Pappa på besök

Det har gått några månader (alldeles för många) sedan jag skrev ett inlägg här på min blogg om mitt utbytesår till Delaware, USA. Det var ytterligare några saker som jag upplevde och som för alltid kommer att finnas i mitt minne, som jag ännu inte fått ner på bloggen. Så trots att jag nu har varit hemma i Sverige ett tag tänkte jag ändå skriva ner det.


Att träffa mamma och pappa igen

Några dagar innan jag skulle ta studenten där nere så hade mamma och pappa planerat att komma och hälsa på för att sedan ta med mig tillbaka hem. Deras plan var från början att komma ner utan att säga något till mig och så skulle de överraska mig på en resturang tillsammans med min värdfamilj. Men som tur var så gjorde dem inte det, mamma kunde inte hålla sig från att berätta om deras planer för mig. Jag visste vilken dag de skulle komma till Middletown men inte exakt vilken tid de skulle anlända på hotellet. Jag var i sån extas den kvällen och kunde inte vänta till dagen efter med att få träffa dem så jag tog med mig Amanda och åkte till Hotellet Hilton In.
Jag frågade receptionisten om någon Mats och Eva Ahlman hade checkat in? Hon fick inte säga någonting pga säkerheten. Jag förklarade för henne att det var mina föräldrar jag inte sett på ett år och visste inte om de var här eller inte, jag ville så gärna träffa dem, men kunde bara nöja mig med att veta om de var där. Hon såg antagligen längtan i mina ögon och hur desperat jag var, så tillslut sa hon "Ja de är här". Den blandade känslan av nervositet och extas jag hade i kroppen går inte att beskriva. Jag bad länge och väl om jag kunde få numret till deras rum, men det var lite väl mycket tyckte hon. Men efter att på alla sätt kunnat bevisa att jag är jag, dotter till Ahlmans, så sa hon ändå okej, och gav mig numret. Jag och Amanda sprang upp, knackade på och mina händer skakade av någon anledning. De där 5 sekundrarna innan dörren öppnades var nog de längsta i mitt liv. Tillslut öppnas dörren och jag möts av mammas chockade men glada ansikte. 1.....2.....3......TÅRARNA FORSAR.
Jag, mamma, pappa och söta Amanda står i dörröppningen och bara kramar om varandra. Det var så skönt att ses igen på riktigt, efter att bara ha pratat på skype en gång i månaden.
Sedan satt vi bara på deras rum en stund och pratade innan jag och Amanda åkte hem till oss igen och lämnade dem att sova efter en lång resa.

Under hela året hade jag aldrig haft hemlängtan, men jag hade såklart saknat min familj många gånger. Men att få känna på dem igen kändes nästan overkligt och det underbara med ens familj är att det spelar ingen roll vart man är eller hur länge man är åtskilda. Kärleken kommer alltid att vara lika stor och aldrig försvinna.

De stannade resten av veckan och såg lite hur min vardag var, träffade min värdfamilj och mina vänner, var på lunch med mig och min pojkvän Eric, kollade runt i staden och såg lite av den amerikanska kulturen som hade blivit min vardag. Jag tyckte det var jätte kul att höra deras kommentarer på hur de uppfattade omgivningen, sådant som jag blivit blind för. Men samtidigt så betydde deras närvaro att min resa snart skulle ta slut, vilket jag inte ville inse....inte riktigt än.



Graduation

Ett helt läsår hade passerat. För mig var det inte bara ännu ett läsår jag hade tagit mig igenom. Det var ett år där jag hade börjat helt ensam, där jag inte kände någon och inte visste någonting om kulturen, samhället eller människorna och där jag inte var van vid engelskan. Jag gick från att vara ensam till att ha skaffat mig en ny vardag och ett helt nytt liv med underbara vänner omkring mig. Ett år som har gett mig så mycket glädje, upptäckter, erfarenheter och även en hel del svårigheter som fick mig att växa inombords.

Så när graduation, den amerikanska studenten. kom så var det jätte svårt att acceptera att det var det sista steget på min resa. Jag var super glad över att få vara med om graduation. Precis som alla mina skolkamrater var jag så taggad på att gå upp på scenen och ta emot det där diplomet som säger
"Yes fan, du klarade det, Grattis!" 

Alla studenter hade på sig den klassiska outfiten med en Cap & Gown, dvs en fykantig hatt och en lång käpa. Eftersom skolans färgen är vit och blå så bar tjejerna vita käpar och killarna blåa.

Ceremonin började med att alla studenter gick in på rad. Först var det skolans Ess som satte sig längst fram och sedan placerades resten ut i bokstavsordning. Vi som var med i kören gick direkt upp på scen medan resten satte sig på sina platser. Vi sjöng en hopsättning av några låtar som vi själva röstat fram och som Mr Tejada gjort en mix av som han kallade "The Mash-Up". Sedan bestod resten av tiden av tal av "viktiga personer" och det kändes som en eeevigheeet! Tillslut började alla vrida på sig på stolarna... det var tal, efter tal, efter tal efter tal så man höll på att somna. Men till sist var det dags för det som vi alla kom dit för... diplomutdelningen. I bokstavsordning gick vi upp mot scenen, ens namn ropades upp, man gick fram till rektorn och tog emot diplomet till ljudet av skrikande och hejande vänner, familjer och främlingar och gick tillbaka till sin plats.

Sen kom stunden som man ser på alla amerikanska filmer. Ceremonin är slut och helt plötsligt kastar studenterna upp sina studenthattar i lycka! Alla börjar kramas och familjerna kommer ner, man grattade varandra, kramades, grät, kramades, skrattade, grät.... det var så mycket blandade känslor för alla tror jag! Det var framförallt jobbigt att krama om Catie. För oss var det vårt hejdå...
Hon skulle åka till stranden för att börja jobba redan dagen efter så vi skulle inte se varandra mina sista dagar i Delaware. Tårarna bara forsade när vi stod och kramades. Usch det var så jobbigt...

Jag fick en liten present av henne. Hon hade samlat ihop några minnen som vi haft under året och lagt i en ask, såsom homecoming biljetten och en bild från den, och en snäcka, örhängen och en söt nallebjörn där hon skrivit ett fint meddelande på. Och jag gav Catie min present, som var en mugg med en inprintad bild på av mig Catie och Amanda på. Sen så sa vi vårt sista hejdå och vi skiljdes åt.

Jag, mina föräldrar, Eric, min värdfamilj, Chantes pojkvän, Amanda och hennes familj och vänner till familjen åkte sedan iväg och käkade middag på The Cracking Barrel. Det var supermysigt, men jag tror dock inte att mamma och pappa uppskattar den feta amerikanska maten så mycket med mycket kolhydrater och lite eller inga grönsaker haha!





Catie, Jag, Maddie ,Amanda
NOAH!

Catie, Jag, Jena (efter en lång gråt stund med Catie)

tisdag 20 maj 2014

Heldag med pojk

Jag hinner verkligen aldrig blogga om saker samma dag som de händer så ni får alltid läsa om vad som pågår några dagar efter, hoppas inte det gör något.

I lördags lämnade Chante av mig hemma hos Eric på morgonen och vi spenderade verkligen hela dagen tillsammans från morgon till kväll. Även hans mostrar var hemma och de älskar att ha mig där haha. Tydligen tycker de inte om när Eric bara tar över kompisar men de bryr sig inte när jag är där haha.
Dock var han tvungen att sköta sysslorna innan han fick fri tid att umgås med mig, men mig gjorde det inget. Jag satt och pluggade inför finals och lyssnade på musik samtidigt som han skurade golvet. Vi käkade lunch/middag med hans familj och efter vi pluggat klart gick vi ut och spelade boll ett tag. Jag hittade ett par 90 tals rullskridskor i garaget som vi testade. Erics fötter var alldeles för stora så han kunde inte få i sina fötter haha! Resten av dagen tog vi det bara lugnt tillsammans. Runt 8 tiden kom mina värdföräldrar och hämtade upp oss och vi åkte med dem för att bowla med familjen. Vi mötte även upp med Chante och hennes pojkvän Justin. Vi spelade 2 set. Första ägde jag ut alla och Eric sög, haha han sa att han aldrig riktigt bowlat tidigare. Andra setet utklassade han alla och chockade oss alla med sin första placering haha!
Har alltid lika kul med min pojke,





måndag 19 maj 2014

Prom 2k14 ~ 15-05-2014

Bästa kvällen i mitt liv! Jag hade sett fram emot Prom så länge och var säker på att det skulle vara grymt, men det var så mycket bättre än grymt! Ville inte att det skulle ta slut, och alla var så fina!

Vanligtvis har de flesta skolor Prom på en fredag eller lördag, men vår skola tänkte spara lite pengar så de la den på en torsdag istället. Vi var tvugna att gå till skolan halva dagen men runt 11.30 kunde vi lämna skolan. Det var dags att sticka till salonger av olika slag för att fixa hår och smink. Ms Danielle (Amandas mamma) körde mig till stället ca 30 min bort där jag skulle fixa mitt hår, en vän till Ms Danielle, och planen var att jag skulle tillbaka till Middletown för att fixa mitt smink. Men tiden rann ut så jag var tvungen att göra sminket själv medan jag väntade på att Amanda skulle bli klar med hennes hår. Jag följde en bild och jag var riktigt nöjd med mitt smink, och precis innan vi skulle gå sa damen som gjort håret "vänta jag ska bara lägga till en extra touch.." och la värsta tjockaste eyelinern med fetaste vingarna över eyelinern jag redan hade lagt på.. det var inte ens rakt! Så av med det igen och fixa om sminket igen, hahah jag blir så trött på folk.

Vi skyndade oss hem till Amanda och satte på oss våra klänningar, och strax därefter kom våra dejter och väntade på oss på utsidan. Catie och hennes dejt kom också dit. Vi var så nervösa och exalterade innan vi gick ut och var tvugna att göra ett litet panik skutt precis innan vi öppnade dörren haha.
Vi tog bilder på utsidan med våra fina dejter. Eric hade köpt en fin blomma att sätta på handleden, nåt som bara händer i Amerika eller på film. Och han var så fin, matchade med en himmel blå väst och slips.
Amanda gick med en kompis som heter Jordan och Catie med en kompis som heter AJ.



Sedan var det dags att åka till en photoshoot för att ta professionella bilder i en studio. Kille som ägde stället hade lite snacks där och vi mötte även upp med Chante och hennes pojkvän Justin. Vi hade lite ont om tid då vi skulle möta upp med massa annat folk vid skolan. Jag och Eric hade fixat in oss i en party buss tillsammans med 8 andra par som tog oss till stället där vi hade balen. Vägen dit var grym, alla var så exalterade, såg så fina ut och vi dansade till den högljudda musiken som  spelades. 

Catie och AJ
Jag & Eric
Jag, Val & Chante

När vi kom fram gick vi alla in i en stor sal där bord var fint uppdukade. Alla var placerade vid sitt bord med de människor som vi sedan tidigare bestämt men innan vi satte oss ner minglade vi runt med alla. Killarna håller sig till normerna som ska följas, gå bakom eller bredvid sin dejt med en hand på ryggen och öppna dörrar, hjälpa till att hålla släpet från klänningen mm. Strax innan det var dags att sätta oss till bords var jag tvungen att gå på toa och jag tog min vän Alijiah med mig. Vi är där inne och jag böjer mig lite lätt ner för att ta av mig skorna och vad händer...? MIN KLÄNNING GÅR SÖNDER! det enda fästet som håller bysten poppar och fästena flyger iväg. Och jag och Alijiah stirrar på varandra i panik... hon springer och hämtar rektorn, som hämtar anda lärare och helt plötsligt springer alla runt och letar efter säkerhetsnålar att fästa fast klänningen med. Till slut hittade vi några och allt var lugnt. Jag gick till bordet och alla hade redan satt sig ner. Jag lutar mig över för att ta mitt glas och helt plötsligt hör jag "popp" och klänningen öppnas upp igen, dock hann jag fånga allt så det var ok. Detta hände mer än 10 gånger, så fort jag rörde mig, så rektorn och några andra lärare var så gulliga och sprang till affären för att köpa nål och tråd och sydde in mig i min klänning haha! Eric var med mig hela tiden och höll mina skor och hjälpe till att trycka ihop klänningen haha!
Så äntligen kunde vi njuta av kvällen!
Middagen var nog det sämsta under kvällen. Jag hade beställt kött, sirloin, men den var ganska torr och man fick inte särskilt mycket mat. Strax sattes musiken igång som alla väntat på och alla praktiskt taget sprang upp på dansgolvet och skippade deserten. Resten av kvällen var helt grym!! Vi dansade nästan konstant i flera timmar och det var så svettigt. Det var både vanlig dunka-dunka dans, gruppdans när alla kan dansen till en speciell låt och slowdance. Vi hade så roligt hela kvällen!! Tjejerna tog av sig skorna och höll upp sina klänningar för att kunna dansa.
Efter ett tag var det dags att avgöra balens King and Queen. Jag var en av de 5 nominerade till att bli Queen och Eric var en av de 5 nominerade att bli King. Så vi ställde upp oss på led och spänt väntade, meeen vi vann tyvärr inte haha. Men jag var så förvånad att folk ens röstat på mig till nominering så mig gjorde det inget.

jag & Mr Tejada
jag och Taylor (fixade party bussen)
oss från kören


Vi stog och dansade för fullt på dansgolvet när musiken helt plötsligt stoppas och de säger åt oss att gå hem för prom är över. Vi var inte redo att gå hem överhuvud taget, i alla fall inte jag, jag hade alldeles för roligt för att gå hem. Men det var över runt 11 och alla åkte tillbaka hem, bytte om och sedan var det dags för after prom i skolan som höll på till klockan 3 på natten. Skolan var fylld med hopphus i gympasalen, mat, små tävlingar man kunde roa sig med, hand målning och allt var dekorerat i ballonger och glitter.
Efter att vi varit där ett tag var det dags för after-after prom då de flesta gick på fest eller hittade på nåt annat. Jag, Amanda, Eric och Jordan åkte hem till Justin och bara chillade. Vi hade en öppen eld och bara hängde där till lite efter 4. Vid den tidpunkten kände vi alla hur trötta vi var så vi åkte hem. Jag sov över hos Amanda den natten och jag däckade direkt när vi kom in. Dagen efter vaknade vi upp sent och åkte till Waffle house för att käka frukost.

Jag var helt säker på att prom skulle vara kul men jag trodde inte att det skulle vara den bästa kvällen i mitt liv. Jag är så lyckligt lottad att få spenderat en sån viktig kväll med mina underbara vänner och med min fina pojkvän. Jag önskar vi kunde ha prom varje dag för det var riktigt jäkla GRYMT!!

lördag 10 maj 2014

Girls night and Field trip

Torsdag efter skolan åker jag med Avery hem för att hänga med henne och senare sova över. Vi slängde direkt på oss myskläder och gick ner i källaren och spelade lite guitare hero och COD. Vi hittade hennes syskons leksaks låda och helt plötsligt hade vi på oss full gevär utrustning fightade haha.

Det var jätte fint väder ute så hennes pojkvän Stephen och hennes vän Kaylee kom också över på besök. Det är bland annat under stunder som dessa som jag inser att jag vuxit, i alla fall lite grann, under det här året. Jag brukade tycka det var så jobbigt och onödigt att träffa nya människor och jag hade ganska svårt att känna mig självsäker bland nya människor, men nu tycker jag det är jätte roligt att lära känna nya människor utan några problem att visa mitt knäppa jag haha.

Efter middagen, vilket var Sloppy Jones = pork i bbq sås i hamburgebröd, åkte vi till parken. Vi gungade lite på gungorna, kollade på när Stephen trixade runt på sin skateboard och joinade en kompis Reggie och hans kompis som var där och spelade basket. Det är något som pojkar gör väldigt ofta här.. åker till parken och spelar basket. Efter parken åkte vi och köpte glass och sedan åkte hem.

Lite senare kom Catie och resten av tjejgänget, Amanda och Maddie som också skulle sova hos Avery. Vi hade så kul tillsammans och spelade Twister och hängde nere i källaren där vi alla sov.
Anledningen till varför alla sov över mitt i veckan var för att vi tidigt nästa morgon skulle på en Field Trip med kören. Vi gick upp 4.30 efter typ 3 timmars sömn och åkte till WAWA för att köpa morgon kaffe och frukost. Vi mötte upp med resten av kör gänget och lämnade skolan i en buss 6.30. Tre timmar senare var vi framme vid Nöjesparken Kings Dominion där vi spenderade resten av dagen med att åka bergochdalbanor. Vi hade en mötes tid då vi alla skulle mötas upp igen för att sjunga inför en jury som skulle döma oss i praktiskt taget alla grenar inom Chorus, vilket var anledningen till varför vi åkte dit.

Inte långt innan vi skulle mötas så satte vi och nästan resten av halva kören oss i en bergochdal bana. Den började med att klättra upp för en backe högre och lite brantare än balder och när vi nästan var uppe bestämde den sig för att stanna... JAG FICK NÄSTAN PANIK!
Att fasta i en uppförsbacke är det värsta jag vet, och kvinnan framför mig började prata nervöst om hur det var hennes värsta mardröm och såna grejer vilket bara gjorde det värre! Men så tittar jag över till Amanda som sitter bredvid mig och ser att hon sitter och ler, tar bilder på utsikten och bestämmer sig för att sola?!?!
Efter ett tag lugnade även jag ner mig, och vi satt där i goa 20 minuter innan den började röra på sig igen. Efter att vi suttit och stekt i solen i exakt samma position soppas länge så slutade det med att jag svimmade i några sekunder när vagnen var i slutet av den branta backen haha. När vi kom av hade vi alla en gruppkram och skämtade "WE SURVIVED!!". Mr Tejada hade kommit springades när någon ringt upp honom och sagt att vi var fast i den värsta bergochdalbanan och han såg ut att vara blekare i ansiktet än vad vi var.

Sen var det dags för oss att sjunga. Vi gick in på led oss ställde oss professionellt på våra platser. Vi sjöng två av våra låtar inför 4 jurys och gick sedan ut. Inte förrän senare när det var dags för prisutdelning talade Tejada om för att det var en riktig tävling, vi trodde att det bara var för att få höra vad äkta domare skulle säga om oss så vi kunde förbättras. Vi fick tre pris som första plats i olika grenar inom kör och är "Grandchampions". Mr Tejada var så stolt haha!

Vi var i parken mellan 9.30 på morgonen till 18.30 då de stängde. Hela dagen hade vart så varmt, ca 32 grader i skinande sol. Det var fullt liv på bussen hem och vi hade en regel, om man somnade så skulle vi ta kort på dem och lägga upp på facebook. Det var allt några som bilder som lades upp haha.

Hittade en fake mustach haha.
Vänster: Kaylee, Jag , Avery
KRIG!!!


                                                    KINGS DOMINION
Miah och Tim
Ben var för varm för sin t-shirt så han lånade mitt linne haha.
Jag och min bug Avery
CHAMPIONS! Detta är inte ens hela kören, alla kunde inte komma.

här är några av bilderna som togs på de sovande människorna. Mr Tejada är i toppen haha.